www.jazzbridge.se

"Huvudsaken Är att ha sÅ kul som det bara gÅr"
INTERVJU MED NILS LANDGREN
I slutet av augusti stannar Nils Landgren till i Karlskrona och gör ett
stopp under två hela dagar. På fredagskvällen under Jazz Bridge, den
28 augusti,  spelar Nils Landgren tillsammans med sitt eget Funk Unit,
på lördagskvällen med Bleking Big Band. Att få till en pratstund med
denna världskändis är inte alltid så lätt, han är en nämligen en
synnerligen aktiv man.




Nils Landgren är på resande fot ca 250 dagar om året, och har genom åren spelat på över 500 plattor, är konstnärlig ledare för Bohuslän Big Band och arrangerar tillsammans med hustrun jazzkvällarna ”Jazz under Stjärnorna” i Brantevik. I Hamburg är han professor på stadens musikhögskola, och leder sedan ett år tillbaka arbetet med Berlins Jazzfestival. Nils är medlem i det legendariska amerikanska storbandet Crusaders och är även konstnärlig rådgivare åt den nordtyska radions storband. Dessutom turnerar han världen över med Funk Unit.

Vad är sväng för dig, hur låter svängig musik egentligen?
- Det är någonting man känner i kroppen. När alla vill samma sak och lyckas med det, då svänger det. Det har inte så stor betydelse vilken musik det är, det ska kännas i kroppen helt enkelt.




Hur skulle du beskriva trombonen och din relation till instrumentet?
Vi har en kärleksfull relation, som med livet självt, ibland älskar man det, ibland hatar man det. Trombonen har en otroligt stor bredd och därigenom erbjuder den stora uttrycksmöjligheter, allt mellan från viskningar och till rop, man kan få fram nästan precis allting på den, begränsningarna sätter man själv.

Trombonen är ett coolt instrument som har en skön ton och klang men få verkar väja att spela instrumentet, varför tror du det är så?
Instrumentet har tvärtom alltid setts som ocoolt att spela, när jag började spela fick man skämmas röven av sig, men det sket jag i, jag ville spela ändå! Jag hoppas jag kan inspirera den yngre generationen till att börja spela trombon. Jag är optimist. Jag tror det kommer.

Vilka musikaliska förebilder har du?
En av de första inspirationskällorna heter Jack Teagarden, jazztrombonist, som spelade mycket med Louis Armstrong. När jag började sjunga lyssnade jag mycket på Otis Reding, Aretha Franklin och Marvin Gaye. Idag lyssnar jag på allt från Willie Nelson till Mozart, jag lyssnar på allt, det beror mycket på dagsformen och hur man känner sig. Eftersom jag är chef för jazzfestivalen i Berlin och även är engagerad för mitt skivbolags räkning lyssnar jag enormt mycket på musik för att hitta nya artister och följa redan etablerade. Ibland är det skönt att inte lyssna på musik, i tystnaden uppstår också något.




Det har gått drygt ett år sedan Esbjörn Svensson tragisk gick bort i en dykolycka. Ni gjorde två skivor med folkmusik tillsammans, och han var dessutom medlem i Funk Unit under många år. Vilken relation hade du till honom?
Vi var nära vänner och vi hade mycket kontakt även efter han slutat i bandet, och vi turnerade en hel del ihop med folkmusikprojektet. Han har betytt allt inom svensk jazz de senaste tio åren, han visade vad man kan göra med trioformatet, han visade vad man kan göra kompositoriskt, hur man arrangerar på ett nytt sätt och hur man spelar på ett alldeles eget sätt.

Har du något bra och speciellt minne av Esbjörn du vill dela med dig av?
Jag har bara bra minnen av Esbjörn! När vi skulle spela in vår första duoplatta var han till en början inte speciellt intresserad av projektet. Vi satt en dag tillsammans och jag bad honom nämna den folkmusiklåt som han tyckte allra sämst om. Han nämnde Gärdebylåten. Jag sa att om vi lyckas göra den bra efter att vi repat en halvtimme så gör vi projektet, och Esbjörn gick med på den dealen. Vi gav låten en halvtimme. Det lät riktigt bra och vi bestämde oss för att spela in det, och vi kände då att vi kunde göra musik på vårt sätt av nästan vad som helst. Det är otroligt tragiskt det som har hänt, jag saknar honom jättemycket.

Du är konstnärlig ledare för Bohuslän Big Band. Hur vill du forma bandet?
Jag vill inte forma bandet, det gör de själva alldeles utmärkt, de är lysande musiker allihopa. Jag vill föra bandet framåt, försöka få till ett internationellt erkännande och att få dem att utvecklas så mycket det går. Vi gör detta tillsammans. Det är en kollektiv process. I oktober har jag bjudit in Collin Towns, som är en mycket egensinnig kompositör från England som skrivit mycket TV- och filmmusik och som dessutom har skrivit och arrangerat mycket för de olika radiostorbanden i Tyskland. Den musiken kommer ta med bandet på en helt ny musikalisk resa.




Ett storband är en komplex musikmaskin, vilka delar tycker du att ett bra storband består av?
Ett storband är ett format där alla delarna ÄR lika viktiga, men har man inte en riktigt driven trummis är det som att ha en bil med halvtaskig motor. Varje band skapar sig ett sound, beroende på hur de olika sektionerna låter. Totalt är det sjutton individer som tillsammans ska forma ett sound. För att det ska bli ett organiskt band och inte bara en maskin krävs bra solister, dessa är viktiga!

Förutom med Funk Unit spelar du även tillsammans med Blekinge Big Band på jazzfestivalen Jazz Bridge i sommar. Du har gjort många liknande inhopp i storband, hur är det att jobba på detta sätt?
Det är jättekul, otroligt spännande. Vi har alltid ett gemensamt mål tillsammans. Vi vill få en upplevelse inom bandet men även ge en stark känsla till dem som lyssnar så klart. Huvudsaken är att ha så kul som det bara går. Bernt Sjögren, som leder Blekinge Big Band, jobbade jag mycket med när han bodde i Kristianstad, så vi kommer att hitta på ett bra program.




Ditt egna band Nils Landgren Funk Unit, hur vill du beskriva det?
Själen ligger i den oerhörda glädjen att få spela den här typen av musik tillsammans. Magnum Coltrane Price, basisten i bandet, har varit med sina 14 år varit med längst. Funk Unit som helhet har utvecklats genom åren och det är detta som är intressant med improvisativ  musik, den tillåter alltid sig att förändras.

Genom åren måste du ha spelat på mängder med jazzfestivaler! Hur är en bra jazzfestival?
En festival där man bli blir väl behandlad av arrangörerna, där det finns juste scen med bra förutsättning, att man får de instrument och förstärkare man beställt. Och därtill så mycket glada människor där som det någonsin går!

När var du i Karlskrona sist, kommer du ihåg det?
Det var nog för fem år sedan, kommer inte ihåg exakt, jag tror det var något vi gjorde inom länsmusiken, jag har för mig att vi spelade i hamnen, någon gammal vacker lagerlokal, vänta…med Ronneby Storband var det! Jag gör så mycket saker hela tiden så hjärnan måste väl släppa ut någonting då och då...nu ska ta en promenad i solen, jag älskar värmen!


TEXT Anders Svensson

Producerat av Anders Svensson, Jazz i Karlskrona, den 20 Augusti 2009